Länge sedan jag har uppdaterat bloggen nu… Det är bråda tider kan jag lova! Efter två veckor av att ha undervisat engelska har mina elever sitt första prov i morgon. Så jag har bjudit hem dem till mig på eftermiddagen för att studera! De är oftast motiverade att lära sig, men ibland behövs uppmuntran och jag arbetar hårt på att bygga relationer med dem – vis av erfarenhet från förra året då jag lärde mig (med Haiti-teamet) att folk behöver kunna lita på en för att ta emot från en. Och jag är medveten om att jag inte bara undervisar engelska just nu. Det här är ett ypperligt tillfälle att lärjungaträna mina elever genom mitt liv och min person.
Det roligaste är att deras syfte för att lära sig engelska är så att de ska kunna missionera på engelska. Jag har en härlig klass, som talar om vikten av enhet. Ibland har vissa hemlängtan och andra tycker att de inte går framåt och därför känner sig dumma. Själv börjar jag känna att jag kan slappna av lite nu då jag har kommit igång med undervisandet. Och min roll just nu är väldigt motiverande för mig också för jag känner starkt att det inte är slump att jag är här just nu, utan detta är ett viktigt steg för min framtid.