Häromkvällen kom en av skate-killarna till mig.
- ”Ge mig lite visdom.”
- ”Om vaddå?” undrade jag.
- ”Om livet.” Jag är ju faktiskt rätt mycket äldre än de flesta här, så jag antar att jag är berättigad att dela levnadsvisdom. Ha ha. Hursomhelst sa jag det första som kom i mitt huvud:
- ”Vänta på Jesus, han kommer att handla.” Det visade sig vara precis rätt kommentar i rätt tid.
Lätt att säga till andra, men faktum är att det är vad Jesus talar till mig konstant. I Ps. 106 berättas det om allt som Herren gjorde för israeliterna, men hur snabbt de glömde bort vad han hade gjort. Resultatet av deras glömska vad att de inte väntade på Hans råd i fortsättningen. Det som händer för att de inte väntade på att höra från Herren var en lång ökenvandring. Och sedan kommer de inte in i det förlovade landet DÄRFÖR ATT DE INTE TRODDE PÅ LÖFTET OM ATT HAN SKULLE TA HAND OM DEM!!!! Så dumt!!
Och ändå finner jag mig själv där gång på gång. Tvivlande på att Han ska ta hand om mig. Hur ofta och hur många gånger har vi inte missat det förlovade landet för att vi inte väntat på att höra från Herren därför att vi inte litar på att han vill oss gott?