Döden finns inte. Bara olika världar.
När jag var yngre tyckte jag att det var så löjligt med olika omskrivningar för döden. Gå bort. Gå hädan. Bli hemkallad. Insomna. Som att man inte kunde se döden i vitögat.
Nu är min favorit "vandra vidare" och att tala om död och himmel verkar missvisande. För himlen är nu här, sa Jesus. Vi lever i evigheten redan. Det är inget som ska komma sen. Jag tror att vi väljer att gå vidare, till nästa värld, in i en annan dimension som ligger utanför tid och rum, men som kan vara del av den här världen. Hebréerbrevet talar om att vi är omringade av en sky av vittnen. Jag tror att de är dem som har gått före oss, som har vandrat vidare, som valt att lämna den här dimensionen.
Och vad jag inte gillar är att tala om att någon "gått hem till Herren". Jag är redan hemma med Herren. Varje stund. Och jag älskar det.