Jag snöar lätt in på olika grejor, som jag tror ni kommer märka snart, när jag nu har bestämt mig för att ånyo bli mer aktiv på min blogg och utöka kategorierna (dvs taggarna). Vill även blogga om min passion för mat och hälsa och dessutom kommer jag och pappa att börja renovera. Det ska väl dokumenteras! Vad får man veta senare.
Men som sagt. En insnöing som jag har är på det som jag kallar naturlig livsstil. Vilket mest inkluderar naturlig föda. Här har jag starka åsikter och känner mig dessutom väldigt påläst. Mer om det någon annan gång.
Idag gjorde jag i alla fall blåbärssylt på lite blåbär som pappa och jag plockade igår när vi gick en runda i skogen med vovven. Hon plockar förresten också blåbär, men tror inte riktigt på det här med att spara till senare. Vovven letar helt resonika upp de mest blåbärsstinna tuvorna, lägger sig till rätta och börjar mumsa.
Blåbär + hälften av dess vikt råsocker (jag använde upp mitt rättvisemärkta råsocker införskaffat i Sydafrika och tog sedan föräldrarnas lika rättvisemärkta och ekologiska muscavado) och sedan fick det stå i 20 minuter och safta till sig med saften från en halv citron.
Medan bären sedan kokade upp och fick sjuda 20 minuter till hade jag glasburkarna i ugnen för att döda alla eventuella bakterier. 100 grader behövde det vara förstås.
Ett sånt här förkläde hade kocken själv på sig. Tyget tror jag är från mormors tygbod från 1950-talet och skyddade väl från svårborttagna eventuella blåbärsstänk!
Om man varit snäppet mer husmoderlig skulle det ha blivit fina etiketter med "Blåbärssylt Nanna" (låter som en affärsidé, inte sant?) men nu blev det inte det. Sylten var väldigt rinnig då den tömdes upp på burkarna, men lär stelna. Kan nog stå framme i rumstemperatur tills man öppnat, då det däl är bäst att sätta in i kylskåp - om man inte är en snabb ätare!