Kimchi Nanna.

22.8.2013 22:41

Koreaner har på många sätt förändrat mitt liv. Nu ska vi bara gå in på en endaste liten detalj och det är förstås: maten. Och då i all synnerhet: kimchi. Som är en typ av nationalrätt (förlåt alla mina koreanska vänner och bra att ni inte kan läsa svenska, alla andra kan bara tro rätt upp och ner på allt jag skriver). Den äts i alla fall av de allra flesta till alla måltider. En skål sätts fram på bordet och man varvar sina tuggor med kimchi. Den innehåller alldeles otroliga mängder mjölsyrebakterier och forskning påstår att kimchin är anledningen till att koreaner i mycket mindre utsträckning än västerlänningar drabbas av tarmcancer. (Men mycket oftare av magcancer, vilket tros bero på att koreaner inte äter lika mycket kött som västerlänningar. Logiken undslipper mig dock här.)


Jag älskade kimchin från första början, precis som all koreansk mat, kanske för att den känns så hälsosam. Mycket grönsaker, mycket tång och sjögräs, mycket fisk, mycket inlagt. Smakar inte som något annat. Koreansk mat har helt sin egen smakflora. Och inte oljigt som kinesiskt, men nog starkt som thailändskt. Så kimchi hör till de s.k. acquired tastes - liksom salmiak, som jag alltid älskat. Jag är en stor anhängare av matjesill också. Så då förstår man kanske om kimchi är nåt för en. Fast man kan ju faktiskt göra sin egen variant. Inget för den som inte tål vitlök, kan jag säga. Och så är ju fisksåsen rätt amper.

Grunden i kimchin är kinakål (men man kan också använda annan kål), vitlök och krossade chilikärnor. Fast jag har använt färsk chili. Hemgjord kimchi som jag ätit har alltid varit extremt stark (som jag gillar), medan köpt kimchi har varit mildare. Man gör efter behag, alltså. I Korea har olika regioner sina egna recept och något har t.o.m. nån typ av fisk eller sjödjur i. Kålen får vara ganska grovhackad och ska först ligga i saltlag (vatten med rikligt med salt), ska sedan sköljas, men jag kramar bara ur vattnet. Sen har jag i hackad lök, hackad vitlök, hackad chili och morotsstavar. Man kan också ha rädisa eller rättika (väldigt ursprungligt).
Förutom kålen och vitlöken är fisksåsen oumbärlig. Det här är en thailändsk variant, som jag är rätt säker på att koreanerna inte skulle godta, men men man tager vad Prisma haver! Det ska vara såpass mycket fisksås att när man pressar in grönsakerna i en burk så täcks de av vätska. Men inte alltför mycket.
När man blandar ihop allt ska man även ha i socker, men jag har nu testat med honung! Får se hur det blir. Jag gör bara en liten burk i gången, som räcker två veckor. Koreanerna själva göra hela kar fulla, och har special"frysar" där den förvaras. Kimchin är färdig att ätas på en gång, men vill man alltså att den ska syras låter man den stå ett par veckor upp till sju veckor. Under den tiden ändrar den smak och ska stå varmt och inte dragigt. Efter att man öppnat locket kan man förvara kimchin i kylskåp.



Dr. Nanna Rosengård

. stolt finlandssvensk . missionär tidigare stationerad i Sydafrika, nu i Aten . älskar att möta människor hjärta-mot-hjärta . fascinerad av språk, kultur och identitet . intresserad av en hälsosam livsstil . gräver gärna i rabatter om tillfälle ges . extrem-exalterad över att Jesus har befriat oss för att leva i frihet (t.ex. från fördömelse, förväntningar och synd) . ogillar att stå inför stora grupper men sjunger ändå emellanåt (mindre nu än förr) . doktor i teologi/judaistik . känner skaparglädje tillsammans med min Canon 7D .

Jag lever för att andra ska få känna mer liv. Jag önskar vara mer medveten om Jesus närvaro överallt och i alla och hjälpa andra att erfara Hans befriande närvaro och nåd.

Sök


Skriv sökordet i rutan
Teknik Magnic Oy

Om du vill stöda

Jag arbetar på volontärbasis. Om du vill ge regelbundet bidrag till min stödring går det bra via Rådet för mission IBAN FI29 2422 1800 0087 51 med referens 550. Allt mottages med tacksamhet :)

Logga in