Tapeter, tapeter.

29.8.2013 15:00
Jag sa ju att jag lätt snöar in på vissa bestämda grejer, vilket i klarspråk betyder att jag kedjat fast mammaåpappa vid köksbordet de senaste morgnarna och riktat deras blickar mot iPaddens skärm där den ena tapeten efter den andra rullats upp. Själv har jag ju förstås tillbringat ännu mer tid med min bästa vän, Google. Min specialinsnöing är i jugend (dvs art nouveau), med biämne i 1920-tal.
Trots att jag är näst intill sjukligt intresserad av att återställa Himmelriket-på-jorden Nygård till sitt ursprungliga tillstånd (utopi), så måste jag säga att jag drar gränsen vid allmoge. Jag tål det inte. Får allergiska reaktioner. (Alltså, det kanske passar till andra, på samma sätt som att andra gärna får tycka om selleristjälkar och jag kan tycka att de ser goda ut, men de kommer inte över mina läppar.) Men när jag förälskat mig i den ena jugendtapeten efter den andra har jag med sorg i hjärtat insett att de aldrig kommer passa i ett bondhus.
Så döm om min förvåning då jag gick igenom åtminstone nio lager (kanske tio näralltkommeromkring) tapeter som pappa rivit loss från väggen i tamburen och sparat. Ja, familjen Blomster ser ut att ha haft pippi på tapeter (lite lek med ord där eftersom Pitkäpää i folkmun kallas Pippi), åtminstone efter 1951, då nya tidningar har satts upp över de gamla tapeterna och lager på lager av mest ljusgröna tapeter (men även blå och ljusbruna) har satts upp för att slutligen målas över med grönt. Det var så jag lärde känna tamburen. Men kolla då in dessa båda allra ursprungligaste tapeter:
Näst äldst är denna väldigt typiska jugendtapet: strama blommor ska det va! Den här återfinns på ett annat ställe i en väldigt mycket mer blå tappning, men har tydligen blekts med tiden.
Allra äldst verkar denna vara. Så söt med sina lika strama blommor i rosa grått och vitt. Nanna lyfter som i ett delirium och inser att drömmarna om en ståndsmässig jugendtapet i tamburen kan gå i uppfyllelse och att det inte behöver bli en småblommig hjärntvistare eller - Gudbevareoss - en allmogetapet.
Och när mammaåpappa också börjar utstöta rop av bifall och klappa händerna vid åsynen av detta nytryck av gammal tapet (funnen på Tapettitalo i Berghäll i Helsingfors) tar mitt hjärta små glädjeskutt. Otroligt vad glad man kan bli av tapeter, trots att man egentligen inte är någon vidare anhängare av dem (eller gardiner huuu). Det kommer att bli alla tiders tambur det här. Tamburen som egentligen är en hall.
Nanna
30.8.2013 20:41
Jomen jag vet, det passar ju så bra åt vissa, som dig eller min egen syster. Men jag har ju blivit så politiskt inkorrekt efter några år i Afrika och uttrycker mitt tycke och smak hej vilt nuförtiden!
Jenny
29.8.2013 22:38
Röstar ändå på allmoge... ;)



Dr. Nanna Rosengård

. stolt finlandssvensk . missionär tidigare stationerad i Sydafrika, nu i Aten . älskar att möta människor hjärta-mot-hjärta . fascinerad av språk, kultur och identitet . intresserad av en hälsosam livsstil . gräver gärna i rabatter om tillfälle ges . extrem-exalterad över att Jesus har befriat oss för att leva i frihet (t.ex. från fördömelse, förväntningar och synd) . ogillar att stå inför stora grupper men sjunger ändå emellanåt (mindre nu än förr) . doktor i teologi/judaistik . känner skaparglädje tillsammans med min Canon 7D .

Jag lever för att andra ska få känna mer liv. Jag önskar vara mer medveten om Jesus närvaro överallt och i alla och hjälpa andra att erfara Hans befriande närvaro och nåd.

Sök


Skriv sökordet i rutan
Teknik Magnic Oy

Om du vill stöda

Jag arbetar på volontärbasis. Om du vill ge regelbundet bidrag till min stödring går det bra via Rådet för mission IBAN FI29 2422 1800 0087 51 med referens 550. Allt mottages med tacksamhet :)

Logga in