Det här är Afrika. Jag börjar bli rätt van nu. Kanske för att jag faktiskt inte var menad att bo i Norden. Det här klimatet går så mycket bättre ihop med min personlighet. (Min arbetskamrat Rhulani från Pretoria säger vid upprepade tillfällen att jag borde återgå till att vara mer finsk så att hon kan vara mer afrikansk. Nu är det oftast jag som är försenad och hon som är i tid. Eller jag som har en laissez-faire mentalitet och hon som klagar på klassen för att de inte är tillräckligt koncentrerade på lektionen.) Jag måste riktigt tänka till ibland hur saker låter i en västerlännings öron. Till exempel. Nu i och med alla rån har basen ordnat med taxiverksamhet till köpcentret. En lång och väldigt komplicerad tidtabell lästes upp på ett av våra gemensamma möten (jag slutade lyssna efter en stund, medveten om att jag inte skulle komma ihåg allt). Listan avslutades med “det här är förutsatt att det finns en ledig minibuss eller någon som kan köra”.
TIA. This is Africa.