Den grekiska vänligheten.

26.2.2014 21:50
Idag fick jag en huvudvärkstablett och ett glas vatten i den lokala kvartersbutiken. Och hela personalen stod givakt när jag gick ut. Jag förstod ju inte att jag hade kommit in efter stängning, och ingen upplyste mig heller om saken, utan alla undrade hur de kunde hjälpa mig.
Tja, jag hade med nöd och näppe tagit mig från jobbet och hemåt. Migrän kallas det och det händer inte så ofta, men nu tvingade den mig att gå tidigare från jobbet. Jag var faktiskt lite borta, men ville bara ha något salt. Och så fick jag en huvudvärkstablett.
Den grekiska vänligheten.

De grekiska männen. I diktform.

26.2.2014 21:32
Jag måste göra ett linjeval.
Fast jag vet inte om jag är redo.
De grekiska männen.
Jag måste nog få observera mer. Förvånas lite till. Förtvivla ännu en stund.
Fördömelse, förfäran, satir, sarkasm - humor?
Ska man gå med i spelet och upphöja dem till skyarna, medan man egentligen undrar vilken grotta de just kravlat ut ifrån?
Se, där är det redan. Mitt linjeval.
Men jag ville ju aldrig se ner på en annan människa!
Men det är ju de som ser ner på mig!
"Det är klart att du inte är bra i köket med de där kläderna."
"Du borde ha större örhängen för att vara riktigt vacker."
"Jag känner en kvinna som jag ska ta dig till för en extreme makeover."
"Man har alltid tid att laga mat."
Jag tror att jag har råkat ut för en smärre kulturkrock.
Och det är sårande, så jag passar på att vara fördömande:
Vem går omkring med ett litet fotoalbum i fickan med bilder av sig själv på diverse platser runtom i världen. Samt med ett vykort av Rhodos. För alla pratar ju om de grekiska öarna, det blir snabbt klart. Och jag tänker: "Honey, give me something new."
Att se på bilder av en självupptagen man - ska det fylla mig med beundran?
Att höra saker om mig själv i en nedlåtande ton - ska det få mig att falla handlöst?
"Du är benig."
"Jag ska ta dig till gymmet."
"Har du klippt håret nu igen?"
Om du inte tycker om hur jag ser ut kan du väl gå och flörta med någon annan? - "En sån där kommentar är avstötande." No shit, Sherlock.

Εξάρχεια. Det fängslande Exarchia.

24.2.2014 19:59
Nu vet jag varför kravallpolisen står givakt i mitt gathörn. Tvärsöver gården har socialistpartiet tydligen kontor. I det anarkistiska Exarchia berättigar det till en buss med skottsäkra fönster och 20 poliser - här där den annars så synliga polisen inte syns till. Här kör lokalbefolkningen ut den albanska maffian och knarkarna själva.
Och även om det i och för sig inte är cigarettrök det doftar då man går över plateian, så lär polisen bara vara alltför glad åt att bevara Exarhias rykte som knarkcentrum - och att hålla knarket här. Då kan det kontrolleras. Men det känns mera som 1970-talet med socialistflaggan i topp, än 1980-talets Miami Vice. Och en supermarket är stört omöjligt att hitta. Barer och autentiska grekiska restauranger, som turisterna inte hör talas om, finns det gott om. Mindre lätt är det dock att hitta en café-bar (ett fantastiskt koncept, förresten - en riktig signatur här, där de är som en förlängning på folks vardagsrum och där man ofta hittar Nanna, drickandes ένα πράσινο τσαι, en grön te) där man inte känner sig som världens största hädare, då man plockar upp en iPad istället för en tidning, och man skulle behöva sitta med en stor fet cigarr i mungipan, á la Che Guevara.
Det känns hemtrevligt att höra musiken från våningarna ovanför och ljudet från området på kvällarna. Inte så ensamt. Och jag läste att det höga ljudet är medvetet från den lokala befolkningen, som är mycket grekisk, för att hålla uteliggarna borta.

Och så var det grekiskan.

12.11.2013 12:35
Det är tydligt att undervisningsmetoderna i Grekland inte har ändrats nämnvärt sedan de gamla grekerna. Samt att finskundervisningen i det finländska gymnasiet bygger på dessa samma uråldriga principer. Så då lär man sig uttalsregler (utan att veta vad ett enda ord betyder), man lär sig verbändelser i alla personer (utan att kunna använda dem i en vettig mening), alla artiklar (och de är många på grekiska), samt alla siffror upp till hundra (som inte följer nån regelrätt ordning á la svenska) - allt på en och samma fredag.
Flashback nummer 2 till gymnasiefinskan ("Det ringer alldeles för många klockor," sa lillasyster) är att alla i min klass redan har bott här i 14 eller tolv år, så de kan redan prata flytande - typ som att ha finska med de tvåspråkiga som sitter och säger "så här pratar man inte i verkligheten". Om läraren svarar att man måste kunna det riktiga högspråket vet jag inte, för jag fattar ingenting. Men jag har ju lärt mig siffrorna så jag vet ungefär vilken sida i boken vi är på.
Flashback nummer 3 är att om man inte svarar tillräckligt snabbt fyller läraren i och så är det alltid Valentina och Fotini från Ukraina respektive Ryssland som får läsa de otroligt meningsfulla dialogerna. "Hej. Varifrån kommer du?" "Jag kommer från Schweiz. Var bor du?" "Jag bor i Pagrati. Jag är singel."
Det känns tryggt att Jesus blickar ner med sina blå ögon från ikonen som hänger över svarta tavlan i det annars totalt tomma klassrummet. Och så finns ju Karolina från Moldavien som ser ut som ett skrämt rådjur. Hon kan inte heller nåt, så det tar jag som inbjudan till att lära känna henne. Vi brukar ju stå och vänta på spårvagnen tillsammans.
Jag knöt även an lite till en egyptisk kvinna genom att visa min Jesus-den-gode-herden-bild jag har i min plånbok. Det var när jag såg att hon hade en helgonbild som bakgrund på sin telefon. Så nu tittar hon alltid extra på mig och hälsar. En gång var det en kassörska som såg den bilden och sa att hon gillar personer med såna bilder för hon har själv såna. Så lätt att komma i kontakt med folk här.
Anyway. Jag har medlidande med min lärare. Hon har ju blivit av med sitt ordinarie jobb som högstadielärare i gammalgrekiska och historia på grund av krisen. Och med hjälp av frasboken som min nigerianska klasskompis ska ta med nästa gång så ska det väl bli fason på min grekiska.
Taggar: i Grekland

Polisen.

6.11.2013 10:22
Man ser mycket poliser runt kring Aten. Vilket ger väldigt olika vibbar för olika människor. En amerikansk kollega från Sydafrika som hälsar på tycker att man känner sig så trygg! Mustafa å andra sidan fick sina framtänder utslagna vid ett tillfälle - för att polisen ville märka honom.
- "Varenda gång jag kommer från Omonia stoppar polisen mig och frågar efter mina papper. I söndags svarade jag på grekiska att jag är amerikan och att jag är på väg till kyrkan. Och så sa jag 'Let's go together!' Och då lämnade de mig i fred."
Min stilla undran är om det ens är lagligt för polisen att bara stoppa någon på gatan och fråga efter deras papper. Och sen vet jag att amerikaner har otroligt svårt att få visum till Grekland. Bättre går det för kanadensare.



Dr. Nanna Rosengård

. stolt finlandssvensk . missionär tidigare stationerad i Sydafrika, nu i Aten . älskar att möta människor hjärta-mot-hjärta . fascinerad av språk, kultur och identitet . intresserad av en hälsosam livsstil . gräver gärna i rabatter om tillfälle ges . extrem-exalterad över att Jesus har befriat oss för att leva i frihet (t.ex. från fördömelse, förväntningar och synd) . ogillar att stå inför stora grupper men sjunger ändå emellanåt (mindre nu än förr) . doktor i teologi/judaistik . känner skaparglädje tillsammans med min Canon 7D .

Jag lever för att andra ska få känna mer liv. Jag önskar vara mer medveten om Jesus närvaro överallt och i alla och hjälpa andra att erfara Hans befriande närvaro och nåd.

Sök


Skriv sökordet i rutan
Teknik Magnic Oy

Om du vill stöda

Jag arbetar på volontärbasis. Om du vill ge regelbundet bidrag till min stödring går det bra via Rådet för mission IBAN FI29 2422 1800 0087 51 med referens 550. Allt mottages med tacksamhet :)

Logga in